Enneagrammets historia

Ordet enneagram kommer av grekiskan, där ennea betyder nio och gram betyder modell. Enneagrammet är alltså en modell bestående av nio punkter, tecknade i en cirkel, en punkt för varje personlighetstyp.

Man antar att modellen är ett utdrag från flera av världens stora filosofiska riktningar; såsom den tibetanska mystiken, den kristna, den judiskt kabbalistiska och särskilt från medeltidens islamiska filosofer – Sufierna.

Enneagrammet blev först känt i den västliga världen tack vare den armeniske filosofen och läraren Georg Ivanovich Gurdjieff (1872 – 1949), som i många år reste runt i världen och besökte kloster och mysterieskolor. På 1920-talet grundade han "Institutet för Människors Harmoniska Utveckling" i Frankrike. Här hjälpte han människor till personlig utveckling genom att ge dem olika meditativa och fysiska uppgifter, som skulle göra dem medvetna om deras särskilda mönster, troligen på basis av Enneagrammet.

Det sätt Enneagrammet användes på i dag härstammar huvudsakligen från bolivianen Oscar Ichazo, som sägs ha lärt sig det från samma hemliga mysterieskolor, bl.a. i Afghanistan, som Gurdjieff. Med sin kännedom om den kristna och judiska filosofin utvecklade Oscar Ichazo, i samarbete med bl.a.andra psykologer, Enneagrammet till den personlighetsmodell vi känner i dag.

På 1970-talet startade han den första offentligt tillgängliga undervisningen i Arica i Chile och grundade senare Arica-institutet i New York.

Det har nu utgetts åtskilliga böcker om Enneagrammet som redskab i personlig utveckling, först och främst i USA. Där är det allmänt utbrett, liksom det nu blir mer och mer erkänt i resten av den västliga världen. Enneagrammet visar först och främst sitt värde tack vare det utmärkta verktyg det är då det gäller personlig utveckling, människoförståelse, kommunikation och samarbete.

Mer om Enneagrammets typologi